Tre gånger hade jag kört hundspann på Svalbard. Hämta, sela på och spänna för hundarna framför släden. Det var kortare turer på några timmar. Det finns även möjlighet att vara ute flera dagar och få hela paketet. Jag hittade samma möjligheter i Härjedalen. Sedan oktober hade jag nu längtat efter att komma ut med hundspannet.
Gunsan och jag åkte kvällen innan och sov på ett enkelt boende. Det blev ändå uppstigning 05:30 för att hinna med dusch och frukost. Klockan åtta rullade vi in på gården och möttes av Jens som är guide. Vi fick en rundvandring där vi hälsade på vissa av hundarna.

Vissa hundar fick sen på sig sele (de som inte biter sönder den) och alla 17 hundar lastades i burarna på flak och släp.

När vi lastat vår utrustning åkte vi de 15 milen till platsen vi skulle starta på och riggade slädarna med packning och hundar.

På vinterleder körde vi genom skogen upp på fjället. Det var bitvis mycket snö och tungt för hundarna och bara att hjälpa till när det behövdes. På fjället blåste det rejält och snö piskade i ansiktet trots pälsbräm på huvan.

Ibland fick hundarna problem och Jens fick spåra för att de skulle hitta bästa möjliga väg. Innan det mörknade kom vi fram till ett gammalt fjällnära lantbruk. Gården såldes till ett skogsbolag på 50-talet och har inte använts som jordbruk sedan dess.
Vi fick pulsa snö länge innan det blev något som hundarna kunde använda för vila och sova på. Därefter var det matdags för hundarna. Kött och snö var dagens rätt.

Vi sov i ett rum i en före detta lada (misstänker jag). Det var inrett som en fjällstuga med kamin. På morgonen var det dags för hundarnas frukost innan vi åt själva.

När hundarna glufsat i sig sitt foder fick vi tid att äta själva.

Slädarna packades åter igen och hundarna selades på och spänndes i respektive team. Jag passade på att stjäla lite kramar av hundarna.

För dagen hade vi sikte på att ta oss upp på kalfjället och vidare till ett annat fjällnära jordbruk som fortfarande är i drift. Vi tog en paus i en lång backe men hundarna ville inte vila än.

Till skillnad från gårdagen så var det helt blått på himlen. En helt underbar dag i fjällen.

Vissa hundar springer medan de dumpar ur sig. Andra måste stanna 🙂

Till och med när vi passerat trädgränsen stekte solen oss varma. Mössan och handskarna åkte av och parkasen knäpptes upp. Har för mig jag körde i fleecejacka ett tag också.

Det tog ett tag att ta sig över. Både vi och hundarna behövde lite vila så det passade utmärkt med en fika.

Blitzen var alltid ivrig iväg. Han och brorsan Comet ylade för det mesta ikapp.

Resan gick vidare genom skogslandskap längs diverse vinterleder

Det blev en lång dag. Både vi och hundarna hade sprungit bra och behövde vila. Mest var det hundarna förstås.

Det var gott om lös snö på leden och mellan de olika myrområdena var det oftast kuperad terräng.

Det började skymma och vi hade en bit kvar. Om hundarna orkat hade jag kunnat köra till gryning.

Det var mörkt när vi kom fram till gården.

Snabbt fixade vi plats åt hundarna och gav dem mat. Gunsan var snäll och fixade mat under tiden. Mat strax efter 21. Jag var helt dränerad på energi nu så mat satt fint.
Gården vi stannat vid är den sista av jordbruken i väglöst land. Här har det drivits bruk sedan 1800-talet av en och samma släkt. I morgon ska vi få en visning av gården.
I den här stugan sov vi. Det är den gamla snickarboden som rustats upp.

Gården har massvis med byggnader. De flesta är små lador och vedbodar men även 2 större boningshus och en drängstuga. Det är två drängar anställda på gården som jobbar i skift om två veckor.

Vi fick en rundvandring av ägaren till gården. De har en speciell ras av kor som heter fjällnära kor.

Det finns även ett gäng får där och höns tror jag.
Efter rundvandringen packade vi slädar, selade hundar och for iväg igen. Vi åkte flera mil över stora myrområden och en hel del skog i kupperad terräng. Det var kul när det gick undan.

Det var nästan lika bra väder som igår. Solen värmde skönt men ibland kom det kalla vindar.

När vi stannade för korvgrillning var till och med mina hundar stilla. Det tog hårt med all snö.

Några korvar senare var hundarna pigga igen och ville inget hellre än springa.

Nya myrmarker korsades och jag njöt varenda minut.

Det han bli kväll innan vi närmade oss vår startpunkt. Månen lyste vacker på himlen.

Vi var två nöjda själar när vi kom fram. Vi passade på att klappa om de fyrbenta som givit oss en oförglömmlig upplevelse.

Det tog tid innan vi packat undan alla hundar och pinaler. 4 timmar i bil innan jag var hemma och grejor att packa upp. Det hann bli torsdag innan jag kom isäng men lycklig var jag. Några jobbiga dagar men en fin upplevelse.

Lite rörliga bilder: