Island

Nu var det äntligen dags. För ca två och ett halvt år sedan bokade jag flyg, boenden och bil för 12 dagar på Island. Pandemin satte stopp 2 gånger men nu skulle det gå bra efter flera ombokningar.
I mitten av 800-talet kom färingen Naddodd och svensken Gardar Svavarsson till Island. Gardar var den förste att övervintra på ön och viken han hade sin bosättning fick heta Húsavík. Floke var den som namngav Island. Han försökte odla upp ett stycke mark men misslyckades. Två av hans fosterbröder kom med två fullastade skepp. En gård byggdes vid Reykjavik (Rökviken efter heta, rykande källor).
Island sägs ligga precis (nåja) söder om polcirkeln. Vi var över polcirkeln en bit men inte långt. 3 personer bor det per kvadratmeter. Det vill säga fast boende. Det är gott om turister på ön. Vi valde att åka en tid då det inte är så mycket folk och det var nog tur. Många platser vi stannade på hade plats för 10-20 bussar. Vi såg inte många turistbussar men det räckte med en för mig innan jag tyckte det var för många. Som tur var var det bara på enstaka platser vi såg dem.

Vår resa runt Island blev 300 mil.

2022-05-15
Planet skulle lyfta 06:00 så det blev inte mycket sova på natten. Det gick fort i fast track både på Arlanda och i Köpenhamn. Frukost på båda planen var perfekt för jag blir hungrig snabbt när jag går upp tidigt.
På flygplatsen i Keflavik hämtade vi vår Suzuki Vitara. Med den fick vi köra på de flesta vägar. 4-hjulsdrift är ett måste då.
Vi rullade ut från flygplatsen mot bron mellan kontinentalplattorna för Amerika och Eurasien. Det blåste som satan så det var bara att luta sig mot vinden.

Denna skarv går genom området strax öster om Reykjavik och upp till Myvatn i norr.
Vi insåg att Island inte är som andra platser vi besökt. Långa sträckor såg det ut som ett månlandskap.

Området nere vid Keflavik är ett vulkanområde så det finns varma källor där. En av dessa är Gunnuhver.

I närheten där såg vi fabriksbyggnader där de tar hand om värmen som sipprar ur jordskorpan. Det används bland annat till att värma upp hus. Det fanns olika sorters extrem miljö här. Vi hade tänkt åka ner till kusten på ett ställe men där skulle man inte vara då det kunde finnas lava under jorden. Andra platser så helt torkade ut.

Vi beslutade att ta en omväg och titta på Blå lagunen. Ett naturligt bad i varma källor. Det är inte så mycket naturligt kvar av den platsen och inträdet på 700 kronor innefattar en gratis drink.
Efter det fortsatte vi direkt mot Reykjavik, Islands huvudstad, och checkade in på hotellet.
Redan när vi kom såg vi Hallgrímskirkja. Den är en av de mest kända symboler här och det är inte undra på.

Kyrkan var ovanligt kal inuti men takhöjden var det inget fel på.

Vi fick erbjudandet att ta hissen upp i tornet fast de egentligen stängt för dagen. Där var det bra utsikt över staden.

Framför kyrkan står Leifur Eriksson. Den islandsfödde vikingen som var den förste europé att stiga i land i Vinland.

Nu var det dags att äta och ta ut pengar. Vi gick en bra bit innan vi fick till det där med pengar. Regnbågsgatan passerades.

På Island kan man känna sig rik men en hamburgare kostar 3000-3500.

2022-05-16
Tidig frukost som vanligt och ut för att se mer av Island. I dag skulle vi se några kända platser men innan dess åkte vi tillbaka där vi slutade igår. På vägen dit passerade vi en av alla planterade skogar på Island.

Vyerna efter vägarna är det inget fel på heller.

Vid en sjö stannade vi till och kollade på…. ja, vad såg vi. Det ser ut som att översta lagret gett vika.

På en annan parkering såg vi en schysst målning på en bil. En detaljerad karta av hela ön.

När vi var ensamma på den parkeringen uppmärksammade jag två bilar. De körde snabbt mellan vår parkering och en längre bort. När jag tittade närmare ser jag att det är en modern variant av Lamborghini, eventuellt en Urus.
Bilarna var registrerade i Italien och de filmade och fotade dessa bilar. Kanske en reklamfilm?

Gunsan och jag fortsatte att spana in omgivningen innan vi åkte vidare.

I Krýsuvik finns bubblande lerpölar vi skulle se på.

Vi fortsatte mot en sjö där jag skulle prova drönaren i den hårda blåsten. Något jag inte vågat göra innan. Där hade redan de 2 bilarna med följe hittat plats för fotografering vid en gammal geotermisk anläggning.

Jag gjorde ett försök med drönaren och visst blåste det. Jag fick varningar om hård vind hela tiden trots att jag har en lite tyngre farkost.

Gígvatnsvatn har härligt grönt vatten.

Isländsk natur.

Vi har ofta med oss mjukost och hårdbröd när vi flyger. Perfekt om man är på rull och vill ha lite energi på resan.

Nu var det dags för de mer kända platserna. Vi började vid Tingvalla. En nationalpark på Unescos världsarvslista. Här hölls landets första riksmöte, Alltinget, redan år 930.

En ravin visar att skarven mellan kontinentplattorna löper igenom här.

Över tingplatsen vajar den isländska flaggan.

Tingplatsen, Lögberg. Akustiken var bra för ändamålet.

Þingvallavatn är Islands största sjö.

Vi åkte sedan vidare till Gullfoss, Gyllene fallen. Vattnet från Langjökull rinner med en rasande kraft i canyonen. Det är två fall på 11 + 22 meter men det känns som mycket större på plats vid fallet.

På vägen till Gullfoss hade vi åkt förbi Geysir och Stokkur. De tillsammans med några mindre geijsrar är ett hett besöksmål. På motsatta sidan vägen finns hotell och parkering för ~300 bilar, ett 20-tal bussar och restaurang.
Klockan halv tio var det inte mycket folk alls.

Vinden hade givit med sig något och nu kunde jag nog prova med drönaren.

Jag filmade händelsen också och det var klart bättre. Vi kom till Reykjavik sent och delade på en pizza 23:30. Långa dagar blir det….

2022-05-17
I dag var det dags att lämna Reykjavik och börja vår resa runt ön. Vi skulle köra motsols för att eventuell snö skulle få någon dag extra att tina bort.
Vi började med att åka till Reykjadalur. Där skulle vi vandra upp i bergen 4 kilometer och bada i vatten från en varm källa.

Det blåste på bra och temperaturen var som vanligt 6-8 grader. Vi hann inte gå långt innan regnet kom. När vi kom upp en bit tog vinden i mer. Utsikten var det inget fel på i alla fall.

Efter ett tag såg vi lite rykande platser uppe i dalen. Vi fick fortsätta en bit till innan vi kom fram till badet.

Det var kallt att byta om men när vi väll kommit i vattnet var det skönt.

Till och med jag badade. Det händer inte ofta men detta vill jag inte missa.

Kallt igen att byta om men vi var två nya människor som vandrade nedför berget.

På vägen ned mötte vi herr och fru fjällripa. Han har tur att det inte finns så många som har dessa på menyn.

Efter matsäck körde vi vidare mot nästa ställe. Det måste vara lite spännande ändå att ha dessa pysande hål i närheten.

Kerid är en av alla vulkan-kratrar. Just denna är 6500 år gammal.

Det var med nöd och näppe det gick att flyga drönare här. Färden gick vidare mot Hjálparfoss. Ett vattenfall i lavafälten från Hekla. fallet är “klätt” med basalt-kolumner.

Den ursprungliga bondgården Stöng var en av tjugo bondgårdar i Þjórsárdalur, som ödelades under tefra och aska vid Heklas utbrott 1104. Nu är den uppbyggd som ett museum som den antas ha sett ut då.

Vattenfallet Seljalandsfoss låg fint i kvällssolen när vi nådde södra delarna. Vi passade på att stanna till för några bilder.

Detta fall kan man promenera bakom.

Ett tag senare nådde vi Country Hotel Anna och fick oss välbehövlig sömn.

2022-05-18
Efter en god frukost lämnade vi Country Hotel Anna.

Det blev tillbaka mot Seljalandsfoss och ett annat vattenfall som heter Gljúfrabúi finns några hundra meter därifrån. För att ta sig dit får man gå på stenar igenom en “tunnel”. Där öppnar sig ett större rum och fallet blir synligt.

Det stänkte vatten från alla håll men kul att se det.
Vi fortsatte österut och det stänkte då också. Regnet kom med kraftiga skurar blandat med lätt duggregn. Det blev ett snabbesök vid det 60 meter höga Skógafoss.

Vi passade på att kolla in Skógar Museum också.

Reynisfjara black sand beach var vårt nästa stopp. En strand med svart vulkansand och basaltkolumner.

Vågorna och strömmarna här är så kraftiga att man aldrig ska vända ryggen till. Det dör personer varja år vid detta ställe och många klarar sig undan döden också.

Vid Kirkjugólf (kyrkgolvet) finns ett 80m2 område där man hamnar ovanpå basaltkolumner. De hexagonala stenarna ser ut att vara placerade men det är helt naturligt.

Lavafältet vid Eldhraun är täckt av grön mossa. 1783 till 1784 var det stora utbrottet som skapade värdens största lavafält. Islänningarna nästan tvingades till Danmark och i Storbritannien fick de sin sand-sommar. Det sägs att den bidrog till franska revolutionen också iom att askan blockerade solljuset och gav missväxt i skörden. Teamet på Apollo 11 (Niel Armstrong, Buzz Aldrin) trändade att gå på månen här.

Filmteamet för Game of Thrones var stadiga besökare på Island. En av platserna de filmade i var Fjaðrárgljúfur Canyon.

Basaltpelare hade jag sett några gånger tidigare. Bland annat på ön Staffa med grottan Fingals cave. På Island finns de i massor. Vid Dverghamrar finns stora områden med dessa.

Dimman tilltog tyvärr. Vi hade hoppats på fin utsikt mot Vatnajökull, Europas största glaciär. Vi såg inte mycket av den.

Jökulsárlón är en liten sjö där glaciäris samlas. Isen var märkbart blå i det grå vädret.

Den mittersta biten här är en riktigt gammal isbit. Stenhård utan luftbubblor.

Vi kom fram till Höfn vid 8 på kvällen. Det spöregnade så vi gick snabbt in på hotellet. Dusch och sängdags typ. Lite film och godis först kanske 🙂

2022-05-19
Vi lämnade Höfn efter frukost. Det regnade fortfarande och sikten var dålig. Typiskt när vi skulle åka fina kustvägar.
Första stoppet för dagen var en vikingaby som byggdes för en film. Filmen blev aldrig av och är nu ett turistmål.

Långhuset i byn

Utanför betade ett 10-tal islandshästar. Gräs var det ingen brist på.

Jag försökte klappa några och just den här bet mig i fingret. Jag som var så snäll.

I närheten har Nato en gammal radarstation. Jag antar den är nedlagd nu då man tillåts komma så nära.

Jag funderade ett tag på hur dessa skapats men gav upp.

Vi rullade på en bit till nästa vattenfall, Skútafoss.

Någon drönare gick inte att skicka upp i det regnet.

När vi stannade i Fossárdalur var det uppehåll. Det blåste friskt som vanligt men det verkar vara normalläget. Jag gick tillbaka till bilen och hämtade drönaren. På plats igen han jag bara starta den så kom regnet. Vi gick tillbaka båda två nu och regnet stoppade. Nu hann jag gå ner, flyga drönaren i 3 minuter innan regnet kom åter. 🙂

Vi hade fina sträckor med diverse berg och kustnära natur framför oss. Allt vi såg var lavasten vid sidan om bilen. Vid den lilla kustbyn Stöðvarfjörður skulle vi titta på en stensamling. det jag sett på bilder var riktigt intressant. Vi struntade i det då det regnade så pass och vi hade en bit kvar att köra. Grusvägar tog över och dimman låg tät. Passet vi körde över var asfalterat. Nu var det bara dimma högst upp.

På andra sidan passet bredde Borgarfjörður ut sig. Där skulle vi vara ett par dagar.

En ung kille från boendet kom ut och hälsade oss välkomna. Vi var inte det enda gästerna. Det fanns två till. Vägen hade varit avstängd till någon dag tidigare bara. Är det is på den vägen vill inte jag åka där i branterna utan räcken. Vi hade tur med andra ord.

2022-05-20
Borgarfjörður är inte stort. Det sas att det var 110 fast boende här. Ändå fanns det en liten affär och en mack. Drönarbild över området.

En stor del av dagen skulle vi kolla på fåglar. Lunnefågel, tretåig mås, stormfågel och ejder häckar på andra sidan viken. Lunnefågeln är Islands nationalfågel. Jag kommer ihåg frimärken härifrån hade dessa fåglar på bild. Annars har jag sett lunnefåglar i Norge, Skottland, Färöarna och Svalbard. I Alaska och Kanada också men då ett par andra sorters lunne.

Det skulle komma regn på eftermiddagen men vi chansade och startade vår vandring över ett annat pass mot en fin vik.

Det kom rejält kalla hårda vindar på vägen upp men ibland hittades en lä-plats

Det stänkte lite på toppen av passet men vi gick ned för att se viken ordentligt innan vi vände tillbaka.

Något rejält regn kom aldrig men molnen låg som en mössa på platsen vi var. Vi bestämde oss för att göra byn fram till matdags. Det var lite roliga fåglar där också.
Roskarl

Strandskata

Silvertärna

Ejder

Strömand

Strömanden häckar i strömmande vatten runt Berings hav och inåt landen, Östra Kanada och runt Grönland och Island. Den tvekar inte att dyka i strida forsar.

Sädesärla

Strandskata

Den lilla kyrkan i Borgarfjörður

Inuti kyrkan där nästan hela byn får plats.

Shopping till kvällen

I den här stugan bor en gammal dam om somrarna. Det är ett typiskt hus som de flesta isländare bodde i förr.
Lindarbakki

En väggmålning i närheten av affären.

Det blev pizza och lokal öl till maten. Både ölen och pizzan var jättebra.

2022-05-21
I dag skulle vi ta oss längs kusten upp till det nordöstra hörnet av ön. Där passeras polcirkeln med någon mil. Det grå vädret var tillbaka. Över passet var det alldeles grått.

Det blev mycket grusväg idag. Bilen fick verkligen göra rätt för sig nu. Längs dessa vägar fanns en del fågel. Fjällripa och rödspov var de roligaste att se men det var en del andra vadarfåglar, gäss och sångsvanar också.

Vi passerade ett par mindre byar innan vi efter knappa 25 mil på grusväg kom fram till Raufarhöfn och kunde fylla på energi. Därefter fortsatte vi till the Heimskautsgerðið (Arctic Henge). De 6 meter höga portarna vätter mot var sitt väderstreck.

Den är fortfarande under uppbyggnad och ska likt Stonhenge fånga upp solstrålar och skuggor och bli en slags almanacka. I cirkelns mitt finns en 10 meter hög korslagd portal.

En bild förklarar de mindre stenarna i yttercirkeln med att de representerar en dvärg. 68 stenar ska namnges efter årstiden. De yttre portalerna är döpta till Austri, Vestri, Norðri och Suðri som alla hjälps åt att bära himlen. Varje dvärg representerar 5 dagar så året på 72 veckor blir 360 dagar.

Jag hoppas jag lever för att se detta när det blir klart 🙂
Grusvägen fortsatte och vi med den. Vi såg mycket fåglar i de små vattnen vid sidan om vägen. Jag stannade till och ser något stort kanske 10 meter från bilen. Det var en lom men den var stor som en robotgräsklippare. En svartnäbbad islom.

Den var inte speciellt rädd men simmade sakta bortåt. Jag bytte objektiv på kameran och följde efter. Dimman tog över och jag fick släppa den.
En snösparv hade jag inte sett här tidigare.

En bit bort ligger Skinnalón farm. En gård som verkligen får utstå väder och vind. Nordliga vindar från Grönland måste plågat de som levde här. 1950 gav sista generationen upp.

Vissa byggnader har rasat ihop.

Det blev en vända tillbaka till islomen. Den var kvar men inte så nära som vid första tillfället.

Fler fåglar som inte setts på Island
Vigg

Storskrake

Den vackra rödspoven lyckades jag få en bild på också.

Vi åkte vidare efter en stund. De stackars riporna hade bekymmer att gömma sig.

Länder har sina olika byggnader. I Sverige har vi ju rött hus med vita knutar. På Island är det vita hus med röda tak som gäller.

I Ásbyrgi canyon sägs det att man kan se hovavtryck från Sleipner (Odens åttafotade häst). Med lite fantasi går det mesta.

När vi lämnat kusten och tog oss upp på högre höjd blev det dimmigt. Vi skulle kolla på häftiga lavaformationer men i den dimma och regnet var det inte värt det. Likaså med vattenfallet Dettifoss. Vi hade knappt sett det för det var så mycket dimma där.
Vi fortsatte mot Myvatn och vårt nästa boende, Fosshotel Myvatn.

Vi fick rum med egen altan men det var 2 grader så vi höll oss inne 🙂

2022-05-22
Nu skulle vi utforska Myvatn hela dagen. Då Dimmuborgir är populärt startade vi tidigt där. Det var bara en bil före oss. Dimmuborgir är ett område med en massa lavasten. Stora och små stenar.

Det finns flera vandringsslingor runt. Vi följde en av dessa. Det kändes höstligt på norra Island.

Morgondaggen fanns kvar.

En av flera grottor/hål heter Kirkjan.

Nästa ställe blev Höfði. En kortare vandringsslinga tar en runt till ett gäng lavapelare.
Jag skulle precis skicka upp min drönare när jag såg en svartnäbbad islom. Den fick min fokus ett tag.

Översikt Höfði

Lavapelare

Nu skulle vi till en grotta med uppvärmt vatten, Stóragjá. Vägen dit gick så klart över gamla lavafält.

Jag läste någonstans att det rekommenderades att inte bada här. Synd för det såg inbjudande ut och vattnet var skönt.

Ett antal kilometer bort ligger en annan grotta, Grjótagjá. Den ligger gömd i en skreva.

Den kallas också kärleksgrottan.

Vid Skútustaðagígar finns en hel hög av kratrar. De brer ut sig över sjön.

Alla kratrar ovan skulle nog få plats i den stora Hverfjall.

Námaskarð är ett geotermiskt område strax öster om Myvatn. Där finns många pölar av kokande gyttja och pysande hål i backen. Till och med pyser det här och var på berget bredvid.


Den här dagen avslutade vi redan klockan sex. Det blev hämtmat i form av fish and chips. Jag antar att gårdagens långa resa tog ut sin rätt.

2022-05-23
Efter frukost och lite packning styrde vi mot Húsavík. Platsen där Gardar Svavarsson var den förste att övervintra. Då vi var lite tidiga för vår sak kollade vi runt i staden.

Húsavík är en av de bästa platserna på Island att se val. Vi skulle åka ribbåt. Först ut till en häckningsplats för lunnefågel och sedan leta val. Vi var bara sex passagerare på båten.

Gunsan och jag tog de främre sätena. O jäklar vad det gick i dyningarna. Nu förstod jag varför gravida inte skulle åka med 🙂
Fågelön var lite så där om man stått metrar från lunnefågel tidigare men vi var inte där så länge. Vi hittade knölval ganska snabbt. Det var fåglar bland dessa också.

Ett beteende jag inte sett på den här sidan klotet var att knölvalarna släppte ut bubblor i vattnet för att förvilla fisken. De gjorde så en och en. I Nordamerika har jag sett dem göra bubble net feeding där flera stycken gör så för att sedan gå upp över ytan med munnen fullt öppen. Här gjorde flera så men bara en i taget och de tog nog maten under ytan. I Norge/Svalbard har jag inte sett att de bubblar alls.

Vi fick sällskap av en annan båt efter ett tag. Vi hade valt rätt fordon kände jag 🙂

Mat i Húsavík innan vi rullade vidare. Vi ville inte missa Goðafoss. Ett stort hästskoformat vattenfall.

Ju längre västerut vi kom desto grönare blev det. Klart vi sett åkrar tidigare men det verkade finnas mer odlingsbar mark här.

Ännu en kväll kom vi fram sent. Den här gången till Blönduós. En ort med strax under 1000 personer.

Här fick vi en lägenhet på övervåningen i ett hus för oss själva.

2022-05-24
Efter sedvanlig tidig frukost begav vi oss mot Hrútey. En liten ö i glaciärfloden Blanda som använts som betesmarker i århundraden. Nu är det en skyddad park. En gångbro leder ut till ön.

Tuffa gässlingar hänger med föräldrarna i strömmande vatten.

Efter branta väggar på västsidan häckade tretåig mås och stormfågel

Vi såg mycket gäss på land också när vi följde stigen runt. En gås kvackade till och flög iväg bara meter ifrån oss. Jag anade varför och tittade snabbt innan vi skyndade därifrån.

Innan vi lämnade Blönduós var det dags att tanka. Det brukar bli drygt 8000 varje gång. Inte så “odyrt”.

Med full tank styrdes bilen mot Vatnsnes-halvön. Vi skulle starta vid den vulkaniska pluggen, Borgarvirki.
Vägen dit kantades av diverse fåglar. Fjällpipare

Smalnäbbad simsnäppa

De tidiga vikingarna hade denna plats som fort.

Det är urgröpt i mitten och kan lätt försvaras från ett håll.

Vilda däggdjur är inte så vanliga på Island. På nordöstra sidan hade vi sett några vildrenar. Det finns även fjällräv, mink, brunråtta, mindre skogsmus och husmus. Annars är det de marina däggdjuren som dominerar. Islandshästar och Islandsfår finns det gott om men fåren var svåra att komma nära.

Kul att få se lite spovar och rödbenor när det inte bvar så disigt.

Hvítserkur/Vitserk är en 15 meter hög basaltsten som sticker ut från Húnaflóibukten. Som andra speciella stenar nämn den som ett troll i gamla sagor.

Efter västra sidan på halvön skulle vi spana efter säl. Jag hade rekat 3 platser men alla var avspärrade nu, typiskt. Istället rullade vi vidare mot Hvammstangi för mat. Jag hade ätit väldigt många hamburgare hittills. Nu blev det lite variation, lammburgare 🙂

I lilla Hvammstangi fanns också en Vinbudin. Där letade jag på några roliga att testa.

Det var långt kvar till vårt boende ut på Snæfellsnes. Långa sträckor av grusväg och regn.

Ibland dök det upp en gård och då fanns det oftast lite hästar i närheten.

Vid byn Grundarfjörður finns det spektakulära fjället Kirkjufell som når 463 meter över havet. Det har varit med i Game of Thrones som arrowhead mountain. Synd att det småregnade och var genomgrått när man fick se det.

På södra sidan Snæfellsnes-halvön kollade vi på lite andra stora basaltstenar. Här fanns också lite färg på backen. Det var inte så vanligt på vår resa.

Bilen hade definitivt inte så mycket färg. Det var nästan ren gråskala fast det regnat bra sista biten.

Vi checkade in sent på Fosshotel Hellnar och avslutade dagen med lite tv.

2022-05-25
Tidig frukost innan vi snabbt packade in i bilen. Vi åkte tillbaka till Lóndrangar nu när vädret var bättre och gick ned mot havet. Två ståtliga basaltstenar håller uppsikt.

Nästa hållplats blev Djúpalónssandur. Ett riktigt lava-wonderland med svart lavapärlastrand. Flera hundra meter av svarta slipade stenar.

Olika formationer av stenar finns som urgröpta grottor eller fristående stenar.

I byn Arnarstapi hittade vi också olika formationer på sten och klippor. Många tar fördel av vad naturen skapar.

Jag bad Gunsan gå över den smala gången medan jag sprang iväg och tog en bild. Om hon vetat att det var ett valv hade hon nog inte gått där 🙂

Jag på samma valvbåge fast bild från vattnet.

Det fanns fler valvbågar men inga man ville gå på eller ens kunde ta sig till….

Búðakirkja är för mig en typisk isländsk kyrka med den skillnaden att den här är svart. Undrar hur de tänkte?

Vårt sista stopp på Snæfellsnes-halvön blev mineralvattenkällan vid Ölkelda. Källan hittades 1754 som ett 50 centimeters hål i backen. 1904 satte man dit ett rör med kran. Vattnet blev analyserat 1972 och innehåller kalk, kalium, natrium, magnesium, järn. fluor, klor, sulfat, bikarbonat och kolsyra. Det används fortfarande som dricksvatten av den närliggande gården.

Sedan körde vi raka vägen till Reykjavik. Det var mycket trafik norr om staden. Skolorna hade slutat och det var helgdag dagen efter. Det var inga större problem att köra in i stan och parkering hittade vi efter ett tag. Några affärer var öppna i centrum så vi snabbade oss ut för att handla något. Efter det tänkte jag ta drönarbilder av Hallgrimskyrkan men det gick inte. Reykjavik har nämligen en flygplats alldeles utanför staden. Jag hittade en cool bil att trösta mig med. Häftigt med snorkel 🙂

2022-05-26
Sista morgonen tog vi det lugnt. Långsam frukost innan vi packade väskor för hemfärd. Det blev bara ett stopp på vägen till Keflavik.

De har i och för sig en del bördig jord på Island men oj vad mycket sten det finns.
Det kändes som vi varit här längre an vad vi egentligen hade. Bilen vi lämnade tillbaka på flygplatsen hade nu gått ytterligare 300 mil. Vi hade fått uppleva en ny miljö även om det finns likheter med Skottland, Färöarna, Svalbard och delar av Alaska. Island var ett riktigt bra resmål.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.