Hade haft fullt upp en längre tid och sedan förra helgen varit hundvakt. Nu fick hundvakten hundvakt ett par timmar så jag begav mig ut med spöt i handen. Jag var ensam vid tjärnen men det gjorde inte så mycket. Ett par avkopplande timmar i solsken och vakande öringar är som balsam för själen.
Fisken åt iofs fjädermyggpuppor och var svårflirtade men det var härligt att bara vara denna korta stund.
Till slut lyckades jag ändå kroka en öring, ingen stor direkt men det blev en fin avslutning på den “utflykten”.
Saknade hunden efter så kort tid. Jag vill ha en egen men inser att det inte skulle gå. Nu ligger prioriteringarna på annat så jag får låna hund ibland istället.
Alltid något…