Det blev en roadtrip igen. Ängsö har jag vandrat med Gunsan flera gånger tidigare men då har vi startat tidigt hemma och kommit hem sent. Den här gången skulle vi stanna i Västerås och se hur det såg ut där.

Halvvägs till första stoppet började det snöa.Inte så mycket till en början men det ökade. När vi kom fram till stället vi fotar backsippor på var det vitt på backen av 2.5 cm snö. Backsippor i snö hade vi inte sett för 🙂
Vi stannade inte så länge men fick se backsippor i alla fall.

Kämpigt för sipporna.

Under enar var det bart.

Inte det väder vi hoppats på.

Vi åkte vidare mot Ängsö och hoppades det skulle vara mindre snö där. Temperaturen var fortfarande 0 men det var inte så mycket snö. Plaskigt var det och lerigt på många håll.

Vi har tidigare gått här samma tid på året just för backsippornas skull. Normalt torrt i skog och på klippor men nu var det mättat.

Låga

Det var skönt att komma ut men lite varmare och mindre fuktigt hade varit nice.

Normalt startar vi i norra änden av ön. Idag “fuskade” vi lite och började vi slottet så det blev 10 km istället för 23.

Efter vi checkat in på hotellet blev det mat på Oleary’s. En oxfilé med Staropramen till kan inte bli fel. Efter maten blev det en runda i stan.

Västerås Domkyrka

Gamla staden i Västerås

Även de “nyare” husen såg lite trevliga ut.

Söndagsmorgonen hade klart roligare ljus. Efter frukost gick vi ned på stan igen för att kolla in annat.

Här rinner Svartån.

Nere vid turbinhuset byggde ett par ringduvor bo. Kanske bättrade de på det för honan såg ut att ruva.

En annan fin gata ligger väster om den lilla stadsparken.

Jag kommer ihåg 5-öringarna på 79-talet var stora men de här va i största laget.

Svartån sett från Stora Gatan.

Blommande körsbärsträd på Hantverkargatan.

Bondtorget ligger fint vid sidan om stora torget.

Fint på Kungsgatan.

När vi var nöjda med Västerås åkte vi till Anundshög. Sveriges största gravhög från 500–1050 e. Kr. Tvillingskeppssättningen där är ett storslaget monument och unikt för Sverige. Alldeles intill finns ett gravfält med flera andra gravhögar och skeppssättningar. Under medeltiden var Anundshög en tingsplats.

Anundshög är den stora gravhögen i bakgrunden. 

Här gick också Eriksgatan. Den väg kungen tog efter han blivit vald för att bli formellt accepterad i Svealand. I denna eriksgata står även en runsten.

“Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna.”

Folkvid var en storman i Badelunda i mitten av 1000-talet.

Badelunda kyrka tog över tingsplatsen på 1500-talet.

SEdan bar det av mot andra sidan stan. Vid Häljesta finns det hällristningar som skulle vara kul att se, även i regnet.

Området var inte så stort men det var många och tydliga ristningar.

Regnet tilltog så vi bröt upp och åkte hem efter Häljesta. En kul helg blev det i alla fall.