Detta dygn skulle tillbringas i naturen med rödingfiske. Jag åkte hem till Patrik för omlastning i bilar med alla skidor och pulkor. Det kändes bra att det blev av nu efter ett tag utan fiske. Väl framme i Dalaskogarna lastade vi ur pinalerna och gjorde oss i ordning för avfärd.

Resan till sjön tog oss närmare två timmar. Det var otroligt tungt att pulsa fram på skidor i två decimeter lössnö som var till hälften tö. Då vi skulle ha en trevlig kväll hade jag lastat rejält med ved och pulkan kändes som en plog i snön.
När vi kommit fram och plockat av oss grejorna tog vi en varsin salami brie baguette för att fylla på energi innan gick vi ut på isen igen. Att det var stöpt visste vi iom att vi skidat över den nyss. Det plaskade i varje steg så på eftermiddagen fiskade vi bara i närheten av “baslägret”. Varken Patrik eller jag hade någon känning och efter ett tag frestade korvgrillningen mer än fisket.
En varsin whisky senare blev det fart i brasan.

5 korvar med räksallad var, en Piston head och några whisky senare tog jag fram en överraskning. Klart vi skulle ha en garre…

Veden vi hade med räckte över fem timmar så vi hann med mycket skitsnack, whisky och lite av sommarens planeringen innan det var dags för sovsäcken.
Patrik och jag snarkade ikapp under natten. Jag tyckte han var dryg som snarkade men han hade samma uppfattning om mig. Min klocka ringde strax före sju. Det var ljust och inte mycket att fundera på. Min reskamrat var fortfarande trött och ville inte kliva upp än. Jag packade ihop mitt och tog skidor och pulka till andra sidan sjön. Ett riktigt slitgöra med all snö på isen. Inte blev det bättre av att det var en decimeter vatten under snön heller.
När jag kom fram kom jag på att jag glömt spöt i vindskyddet, sa#¤%an. Det var bara att hoppas att Patrik skulle se det. Jag hade ett extra med så det tacklades upp och blänket skickades ner i hålet.
Som frukost blev det en baguette igen. När frukost och tandborstning var avklarat kunde jag fiska mer koncentrerat. Då sög det till försiktigt och efter ett mothugg kunde jag landa första rödingen.

Patrik kom efter halvannan timme och hade mitt spö med sig så jag bytte till det. Då ficka jag en röding till. Även Patrik fick ett par fiskar. Vi nötte på men det blev inget mer. Vi käkade och bestämde oss för att dra oss hemåt. Dryg “åkning” till fasta land men sedan gick det som smort i de uppkörda spåret. Vi hade en fin skidresa hem och kunde njuta.