Stora gatan

Sigtuna och slott

Sigtuna
I dag blev det besök till Sveriges äldsta bevarade stad. Sigtuna grundades på 970-talet av Erik Segersäll som hade planer på att ena folket i ett nytt rike och bli kung. Den ursprungliga stadsplanen finns i stort sett bevarad och staden är ungefär lika stor nu som då. 3 kyrkoruiner finns kvar i lilla Sigtuna av de totalt 6 eller 7 som byggdes under tidiga medeltiden.
S:t Pers kyrka byggdes troligtvis ca 100 år efter staden grundades. Kyrkan byggdes av och för kungen.
S:t Lars kyrka har bara ett torn kvar. Det renoverades av Johan III under slutet av 1500-talet. Kyrkan tros ha varit en stor gråstenskyrka från 1100-talet.
S:t Olofs kyrka är den bäst bevarade av ruinerna. Här har det gjorts utgrävningar och arkeologerna kunde se att kyrkan troligtvis är gjord under första hälften av 1100-talet och vilar på en annan byggnad. Kanske en ännu äldre kyrka.
12 runstenar finns att beskåda centralt. Vissa boenden har runstenar inne på tomten. Andra är fragment av runstenar inbyggda i en vägg. Vi letade på alla 12. Det tog ett tag att hitta den som satt högt upp på gaveln i S:t Olofs kyrka.
Den nuvarande kyrkan heter Mariakyrkan. Det är Mälardalens första tegelbyggnad som började byggas 1230. Tegelstenarna brändes i ugnar i närheten. Gustav Vasa stängde stenkyrkorna under reformationen och Mariakyrkan blev församlingskyrka.
I Sigtuna präglades också Sveriges första mynt. Åren 995-1030 myntades mer än 2 miljoner mynt. Repliker av dessa finns att köpa på turistbyrån.

Stora gatan
Stora gatan
Rådhuset
Rådhuset
Stora gatan en bit från hetluften
Stora gatan en bit från hetluften
Sten U389
Sten U389
Vy mot Mälaren
Vy mot Mälaren
S:t Pers kyrkoruin
S:t Pers kyrkoruin
Valv i S:t Pers kyrkoruin
Valv i S:t Pers kyrkoruin
S:t Olofs kyrkoruin
S:t Olofs kyrkoruin
Valv i S:t Olofs kyrkoruin
Valv i S:t Olofs kyrkoruin
Mariakyrkan
Mariakyrkan
Ljusbärare
Ljusbärare
Predikstol i Mariakyrkan
Predikstol i Mariakyrkan
Döden på kyrkogården
Döden på kyrkogården
Sigtunapengar
Sigtunapengar

Wenngarns slott
Slottet uppfördes för greven och rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie 1670. Under Gustav Vasas tid var det ett kronogods dvs. tillhörde kungen. År 1653 såldes egendomen till Magnus Gabriel de la Gardie som förvandlade medeltidsborgen till ett praktfullt barockslott. 2200 kvadratmeter boyta och med en tomt på 37 hektar. Trädgården har förfallit men restaureringsjobb har startat att återställa den.
Venngarns slottskapell är en kyrka inne i Venngarns slott. Den har lämnats orörd sedan kronan tog över 1686 vid reduktionen.

Slottet från tidigare trädgården
Slottet från tidigare trädgården
Gunsan i trappen
Gunsan i trappen
Utsikt över ägorna
Utsikt över ägorna
Slottet från framsidan
Slottet från framsidan
Venngarns slottskapell
Venngarns slottskapell
Vacker blomma
Vacker blomma

Steninge slott
Under slutet av 1600-talet byggdes Steninge slott. Här har adeln hållit hus under lång tid. Namn som Gyllenstierna, von Fersen och änkedrottning Hedvig Elenora har bott här. I dag är det privat bostad.
Slottet i all ära, jag tyckte labyrinten var roligast. Vem har inte som barn drömt om att leka jaga i en sån. Det slutade med att Gunsan fick ringa mig för att vi skulle hitta på varandra 🙂

Steninge slott
Steninge slott
Steninge ned mot Mälaren
Steninge ned mot Mälaren
Axel von Fersens minnesmonument
Axel von Fersens minnesmonument
Gunsan i labyrinten
Gunsan i labyrinten

Rosersbergs slott
Sverige har tio kungliga slott. Ett ligger i Rosersberg. Familjen Oxenstierna uppförde slottet på 1630-talet. 1762tog staten det och skänkte det till Gustaf III’s yngre bror Karl XIII. Kung Karl XIV Johan och drottning Desideria levde här på somrarna. De var också de sista kungliga personerna som bodde på slottet. Rummen är nästan orörda från tiden mellan 1795 och 1860. Inredningar är välbevarade och samlingarna finns kvar.

Rosersbergs slott framsida
Rosersbergs slott framsida
Rosersbergs slott baksida
Rosersbergs slott baksida

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott uppfördes ca: 1639–1643. Redan 1276 omnämns gården då Magnus Ladulås sålde egendomen till Skokloster. Slottet var tidigare i tegel och putsades samt fick dekorationer runt fönstren på 1890-talet. I dag har slottet återfått de färger de hade från den tiden. Slottet ägs av Kungliga Vitterhetsakademien och är kulturminne.
Inte så långt från slottet finns Sälnastenen. En runsten som stod vid Sälna bro utmed vägen mellan Skånela och Vallentuna. Den var en av Upplands ståtligaste runminnesmärken. 1820 var det status med egen runsten vid gods och herrgårdar. Sälnastenen släpades bakom fem par oxar till Skånelaholm. Vid grinden i allén vägrade oxarna gå längre och man lät då spränga stenen. Två delar blev grindstolpar som placerades vid vägen. Mittstycket flyttades till Skånelaholm.
På runstenen står det följande:
Östen och Jorund och Björn, de bröderna reste (denna) sten Drums(?), sin fader. Gud hjälpe hans ande och själ, tillgive honom brott och synder. Alltid skall ligga, medan människor finnas, bron hårt slagen, bred efter den gode. Svenner gjorde den efter sin fader. Ej kan en bättre vägvård bliva.

Skånelaholms slott
Skånelaholms slott
Gunsan vid Skånelaholms slott
Gunsan vid Skånelaholms slott
Sälnastenen
Sälnastenen

Det hade varit roligt att gå in i de öppna slotten men under nuvarande pandemi så skjuts det på framtiden.
En trevlig dag i historiens tecken blev det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.