Alaska, Kodiak-Katmai-Anchorage-Seward

Mot Alaska
2016-08-14

Ända sedan barnsben har jag drömt om att resa till Alaska. Främst har det varit för att fiska men på senare tid har möten med djuren tagit över. Grizzly, varg, svartbjörn, älg och vithövdad havsörn skulle sitta fint. Dessa ses enklast genom att se på en naturfilm men det blir inte samma sak som att uppleva det själv.
Hasse Andersson och jag pratade om detta redan innan valresan till Tromsö. Nu 8 månader senare var resväskorna packade.

Packade väskor, ~55 kg
Packade väskor, ~55 kg

Vi åkte med Icleand Air som flög från Arlanda till Anchorage med mellanlandning i Reykjavik, skönt att slippa landa i Tyskland/Belgien dessa dagar.

Hasse meddelar hemmet att vi är incheckade och klara för avfärd
Hasse meddelar hemmet att vi är incheckade och klara för avfärd

Mellanlandningen på Island flöt på bra och vi hann med lite mat innan vi hoppade på nästa plan. Vi delade på en pizza + bordsvatten för 2795 kronor (isländska).
Det skakade i planet när vi korsade Atlanten mot Grönland. På “land” igen var det lugnare. Bara tunna slöjmoln fanns mellan oss och Grönland och glaciärer sågs hela tiden.

Grönland från ovan
Grönland från ovan

Väl i Anchorage hade Christopher på EcoWatch bokat vidare flyg till Kodiak. Han är den guide som ska ta oss ut på björnfotoexpedition till Hallo Bay i Katmai National Park. Den plats där Timothy Treadwell (Grizzly Man) levde 13 somrar med björnar tills han blev uppäten.
Klockan 22 lokal tid landade vi på Kodiak. Nu var det bara att samla ihop resväskor, vänta in Christopher och åka till motellet för att sova.

Propellerplan till Kodiak
Propellerplan till Kodiak

Uppbyggnad av camp och första björnarna
2016-08-15

Hasse och jag vaknade efter några timmars sömn. Magen gjorde mig påmind om en gårdag med lite intag och frukost var välbehövligt nu. Efter den sockrade frukosten gick vi för att spana in hamnen.

Del av hamnen med fiskebåtar på ön Kodiak
Del av hamnen med fiskebåtar på ön Kodiak

När vi såg en bälteskungsfiskare bestämde vi oss för att gå hem och hämta teleobjektiven men den fågeln lyckades vi aldrig hitta igen.

Vi hade i alla fall turen att se lite djurliv när vi vandrade runt. Ett gäng sjölejon visade sig.

Sjölejon, Steller sea lion, Eumetopias jubatus
Sjölejon, Steller sea lion, Eumetopias jubatus

Inne i båthamnen satt också en fågel jag ville se i det vilda. Så vilt känndes det inte men det var heller ingen burfågel.

Vithövdad havsörn, Bald eagle, Haliaeetus leucocephalus
Vithövdad havsörn, Bald eagle, Haliaeetus leucocephalus

Något som såg ut som vår strandskata gick förbi vid vattenkanten.

Svart strandskata, Black oystercatcher, Haematopus bachmani
Svart strandskata, Black oystercatcher, Haematopus bachmani

Vi skulle möta upp Christopher vid motellet så vi hann inte mer än så denna gång. Det är inte var dag det går att flyga dit vi skulle på grund av vädret så nu skulle vi få dommen. Nu fick vi också träffa de andra som skulle med på resan. Ett par från Stockholm (tidigare Sandviken), Per och Monika träffade vi först. Typiskt att få resa med tre sandvikare… 😉
Efter en stund kom Lars. Han hade tagit sig hit från Norge.
Jodå, det var flygbart nu och det verkade som att det skulle hålla i sig ett tag. Christopher ville ha en frivillig att åka med och sätta upp campen. Jag anmälde mig direkt. Det blev lite bråttom att få i sig något mer i magen och lasta prylarna. Dessutom behövde jag handla whisky innan. Helt torrlagt får det inte vara. 🙂
Det tog ett tag med vägning av utrustning innan vi fick det mindre planet lastat. Sedan åkte Hasse och de andra tillbaka till byn för mat medan jag och Christopher drog på oss vadare och hoppade in i planet. Vadare behövs efter man landat och ska ta sig iland.

Pontonplan
Pontonplan

Piloten korsade Shelikof Strait till Katmai National Park och val sågs på vägen. När vi flög in i viken blev jag lite rörd. Här skulle det bli äventyr de närmaste nio (?) dagarna. Nio dagar var målet men allt kan ändras med vädret.
Vi lastade ur planet och kollade runt. Färska varg och björnspår syntes några meter ifrån oss. Spåren här är i stort sett alltid färska då tidvattnet suddar ut dem.

Björnspår
Björnspår

Jag fick en nödraket som försvar mot björnarna och vi bar upp grejorna till den blivande campen. Tält och björnstängsel skulle upp innan de övriga kom hit. Christopher hade koll på var vi skulle slå upp tälten och visade mig vilken riktning de skulle stå. Han har guidat här 13 år och vet hur Hallo Bay ser ut och fungerar. Han är en av tre personer som har licens för att guida grupper här. Den tid vi åker är när silverlaxen går upp i älven men ibland åker han under parningssäsongen på försommaren också. Då äter björnarna gräs.

Tälten var väl tilltagna. Hasse och jag skulle dela på ett Hilleberg Keron 4 GT. Det största tunneltältet jag känner till.

Tältcamp med mattält och vy över grässlätterna (bilden tagen någon dag efter)
Tältcamp med mattält och vy över grässlätterna (bilden tagen någon dag efter)

Ett tag efter tälten var uppe brummade det på himlen. Det var plan nummer 2 som var på väg in. Landningen gick bra även här och efter att allt lastats av och burits upp var det dags för mat. Det blev torrmat som smakade bra efter en aktiv dag.
Nu började det närma sig björnmöten. Björnarna är som mest aktiva när det är lågvatten. Det är då de kommer åt att jaga laxen. Övrig tid sover de eller eventuellt äter lite gräs eller död fisk långt uppe i älven. Det är 2.5 till 4 kilometer att gå till den plats dör strömfåran rinner ut i havet, där tidvattenbankarna finns. Ikring den står björnarna och titta/vädrar för att få se/känna lax. Vi hörde att det var björna på plats innan vi såg dem. Värsta vrålen kom från en plats långt bort.
När vi närmade oss mötte vi en björnhona med två fjolårsungar. Dessa björnar skulle vi komma att se otaliga gånger under vår tid här men nu var allt nytt och spännande.

Mamma björn fiskar medan ungarna tittar på
Mamma björn fiskar medan ungarna tittar på

Vrålet vi hört kom från ungarna. När mamman fick fisk var de där och vrålade om att de skulle få mat. Dessa fjolårsungar är lika stora som en fullvuxen hona här hemma så det är inga små mysiga nallar.
Ungarna gjorde inte så mycket väsen av sig när de inte käkade.

Fjolårsungar
Fjolårsungar

Ibland fick även ungarna något ryck och jagade lax. De tappade ganska snart bort den och då kunde de ställa sig på bakbenen för att försöka se den igen.

Laxfiske är svårt
Laxfiske är svårt

Mamman sprang på och letade lax. Hon la inte märke till eller brydde sig inte om oss. Det skiljde säkert 50 meter mellan oss men efter ett tag kom hon närmare.

Öhum, vad gör ni där. Det här är min fiskeplats
Öhum, vad gör ni där. Det här är min fiskeplats

Efter ett tag rörde vi oss uppströms. Det blev till att korsa några åar men vattnet var riktigt lågt. En bit upp mötte vi en större hane. Han var självsäker i sin gång.

Hanbjörn med självförtroende
Hanbjörn med självförtroende

Det blev bilder på några vadarfåglar innan vi korsade grässlätterna tillbaka till campen.

Grönbena, Wood sandpiper, Tringa glareola
Grönbena, Wood sandpiper, Tringa glareola

Resan hade börjat bra. Vi hade bra flyt med tider och väskor, vi kom ut till destinationen den dag vi hoppats på (det har hänt att det inte gått alls och ny destination valts) och vi hade fått se björnar fiska lax. Tidig kväll och jag längtade redan till jag skulle kliva upp. Det var klart väder och nu hoppades vi på soluppgång med björnar. Det skulle bli ebb under morgontimmarna.

Tidig revelj i Hallo Bay, Alaska
2016-08-16

Christopher blåste revelj tidigt. Han hade gått upp och konstaterat att vi kanske skulle få se solen stiga upp bland björnarna. Bara en liten molnrand bort mot Kodiak och Afognak syntes på himlen. Det var kallt. Högst ett par plusgrader tippar jag på. Lika bra att ta tjuren i hornen och dra på sig de kalla småfuktiga kläderna och hoppa upp. Det var gröt på menyn och sylt till detta. Varm gröt satt fint mot kylan.
Sedan blev det en snabb promenad bort mot utloppet av mid river där björnar redan var på plats. Vi hann precis rigga upp grejorna innan solen steg över molnkanten.

Björn i soluppgång
Björn i soluppgång

Vi fotade och bytte vinklar för att få till lite bilder på de två björnarna som var på plats. En gav upp efter ungefär en timme och drog sig bortåt. Den andra tog en sista lax och tog den med sig som en “take away”. Björnen gick precis till vänster om oss och jag låg längst ut på kanten. Pulsen höjdes något och det kändes lite skakigt i början.

Take away
Take away

Vi gav inte upp utan korsade grässlätterna upp mot glaciärälven för att se om det fiskades där.

En grönbena fiskar på sitt vis
En grönbena fiskar på sitt vis

Längre upp hittade vi björnmorsan från gårdagen med sina övergödda ungar. De höll på att dia när vi såg dem. Vi närmade oss för att ta kort på detta men det visade sig att de inte märkt oss. Alla tre verkade överraskade och avbröt vad de höll på med.

Oväntat besök
Oväntat besök

Bakom biflödena syntes en varelse springa i gräset och bland drivveden. Det var en varg vi sett. Även en eller flera valpar skymtade till bakom stockarna ibland.

Varg
Varg

Det var en tik som skötte om valparna. Säkert deras mor. En varghanne låg uppe på klippan bakom. Han skällde till när vi kom för nära. Säkert för att varna tik och valpar om de inte sett eller känt vittring av oss.

Varghanne övervakar
Varghanne övervakar

På vägen tillbaka till campen blev det fågelsafari. Någon slags änder, skrakar, vadare av olika storlekar och den blå kärrhöken.

blå kärrhök/amerikansk kärrhök
blå kärrhök/amerikansk kärrhök

I Nordamerika har de en egen underart av blå kärrhök. Vissa kallar den amerikansk kärrhök. Detta tror jag är en ung hök.
När vi kom ut på stranden igen skymtades den amerikanska symbolen på en rot tillhörande drivveden. Denna var inte skygg. Vi kom riktigt nära och kunde ta några foton av den.

Vithövdad havsörn, Bald eagle, Haliaeetus leucocephalus
Vithövdad havsörn, Bald eagle, Haliaeetus leucocephalus

Till middag blev det något jag tyckte var riktigt gott. Tortellini med smält cheddarost och bacon. I USA kan man köpa färdigstekt bacon och smält cheddarost på påse. Inget jag sett på hyllorna på Ica direkt.
Efter middag blev det lite vila innan vi gav oss ned mot fiskeplatsen igen. Tidvattnet flyttas cirka en timme per dag så ljuset skulle bli sämre men något skulle vi i alla fall se/fota.

Laxdrottningen och hennes ungar var redan på plats. Hon sprang och hämtade massor av lax till ungarna.

Laxen har snart hunnits ikapp
Laxen har snart hunnits ikapp

De åt det godaste bitarna och resten lämnades åt trutarna. När de serverades hundlax så dög det knappt.
En ny björn gjorde entré. En björn vi kallade fåret då hon såg ut som ett sånt.

Fåret
Fåret

Fåret var inte lika duktig att fiska. Hon körde samma teknik som ungarna när de missat, upp på bakbenen.

Fåret på två ben
Fåret på två ben

Ibland fick hon i alla fall till det. Snabbt som ögat började hon käka på fisken och lika snabbt sprang en av ungarna fram till hene och skrek och skulle ha fisken. Fåret vägrade släppa ifrån sig fisken och röt tillbaka. Då kom laxdrottningen till undsättning för sin unge.

De vrålade så det stod härliga till men någon riktig fight blev det inte
De vrålade så det stod härliga till men någon riktig fight blev det inte

Hon mest markerade för Fåret att hon inte tolererade att hon bet i för ungen. Fisken släpptes i vilket fall under skärmytslingen och ungen kunde ta den och springa iväg. En riktig liten skitunge med andra ord. Detta upprepades flera gånger.
I det sista ljuset kom ytterligare en björn. Det var en fjolårsunge som blivit stött av sin mamma. Den hade långa ben och rörde sig lite klumpigt. Det var givet att den skulle döpas till Goofy (Långben).

Den "lilla" Goofy
Den “lilla” Goofy

Denna björn hade en helt egen still när den fiskade. Den sprang helt planlöst och ibland jagade den fisk som visade sig vara en pinne. När den fick chans snodde den rester efter de andra ungarna. Stackars “liten”.
Goofy skulle vi få se många fler gånger och även följa dess utveckling. Den var nog nyligen stött av sin mor.

Klocka var 21:30 och efter en lång dag behövdes vila. Kvällen avslutades som vanligt med att Hasse och jag tog en whisky i tältet.
Det var så mycket sve ute så det var bara I tältet det gick att vara 😛

Sovmorgon i Hallo Bay
2016-08-17

Idag vaknade jag ganska tidigt. Tältduken fladdrade av vinden och regndroppar piskade mot densamma. Det var fortfarande mörkt ute och jag somnade om omgående. Vid sju käkade vi frukost och konstaterade att vind och regn kom in från havet. Det skulle alltså bli blöt optik om vi skulle fota.
Det blev vila i tälten istället. Dags att ladda in lite bilder till datorn och kolla. Först en whisky.

Hasse säger skål
Hasse säger skål

Vädret höll i sig fram till lunch. Vi käkade rökt lax. Björnarna verkar inte gilla rökt lax så det skulle vara lugnt även om man råkade rapa senare.
Vid femtiden började vi gå mot glaciärfloden. Det dröjde inte länge innan vi såg björnar. Vi stannade till så att de skulle se oss innan vi kom för nära.

Hasse riggar upp kameran
Hasse riggar upp kameran

Laxdrottningen och hennes ungar jagade för fullt. En större mängd hundlax (Chum salmon) hade kommit upp i strömmen. När det blev ebb tog de sig inte längre uppför eller tillbaka denna pool.

Laxdrottningen
Laxdrottningen
Samarbete
Samarbete
Vart tog den vägen?
Vart tog den vägen?
Laxdrottningen visar vart skåpet ska stå
Laxdrottningen visar vart skåpet ska stå

Fisk jagades och fångades mest hela tiden. De hade verkligen hittat nyckeln till kylskåpet

Mot nästa lax
Mot nästa lax

Båda hennes ungar “hjälpte till”. Kanske hade det gått ännu bättre utan dem men de fick sig en riktig lektion i alla fall.

Att lära sig av den bästa
Att lära sig av den bästa

Ibland försökte de på egen hand men utan lycka. Tur att mamma kommer med maten…

Nästan ikapp en lax
Nästan ikapp en lax

När det blev lugnt och ingen lax hittades kunde honan slå med ramen i vattnet. Detta satte fart på laxen och hon fick jaga igen.

Fiskeknep
Fiskeknep

Vi satt på första parkett och blev underhållna av dessa tre björnar.

Njutbart
Njutbart

foto: Hasse Andersson

När jakten är igång springer honan ikapp laxen. Därefter slänger hon sig fram med ramarna och slår eller bedövar fisken varefter den hålls fast med munnen. Det verkade vara en bra taktik.

Jaga
Jaga
Slå
Slå
Hålla i
Hålla i

Efter en tid kommer Goofy ned till vattnet. Ett möte med de andra ungarna visar på att de känner varandra väl.

Goofy och Laxdrottningens ungar är vänner
Goofy och Laxdrottningens ungar är vänner

Ännu en björn kommer ner till poolen. En stor ganska mörk hona (honor är normalt ljusa med hannar är mörka).

Goofys mamma?
Goofys mamma?

Den mörka björnen jagar iväg Goofy. Den måste vara mamma till björnungen och vill att den ska ta eget ansvar. Den mörka björnen försvinner över slätten men Goofy kommer tillbaka efter ett tag.
Efter några misslyckade försök att fånga lax ger Goofy upp. Tittar uppgivet mot de andra björnarna och går undan.

Goofy tittar på när kamraterna och deras mor äter fisk.
Goofy tittar på när kamraterna och deras mor äter fisk.

Kamraterna kommer strax på andra tankar och Goofy får sig lite lax de lämnat.

Syskonkärlek
Syskonkärlek
Mera kärlek
Mera kärlek
Nu räcker det
Nu räcker det

Vi har fått oss en fantastisk show. Det blir tid över att spana in den rejäla stock tidvattnet dragit med sig. När det är som mest vatten är allt under ytan här.

Drivved
Drivved

foto: Hasse Andersson

Vi samlar ihop oss, njuter av stunden innan vi går ner till utloppet i havet för att se björnarnas sista försök att få lax för dagen. Vattnet börjar komma in nu.
Vilken dag, det här blir man lite bortskämd av.

Gänget
Gänget

Ännu en tidig morgon i Hallo Bay
2016-08-18

En ny kall morgon och chans till björn i soluppgång. Vi rasslade ihop frukost och stack så fort vi kunde för att hinna med. Björn såg vi innan vi kom fram. Solen var inte uppe än så vi hann med denna gång också.
Lite dis var det men lite av solen gick också att se.

Hanbjörn i soluppgång
Hanbjörn i soluppgång

En stor hanne fiskade i fåran. Hannarna verkar ha en annorlunda stil vid fisket. När honorna springer runt och jagar fisk så står hanarna kvar och väntar till fisken kommer till dem. Sedan hugger de till.
Goofy kom också ut till fisket. Han gick raka vägen mot laxdrottningen och hennes ungar.

Goofy på plats
Goofy på plats

Både honan och den stora hanen fiskade för fullt. Ungarna tittade mest på.
Det är jobbigt att följa med mamma på jobbet tidigt på morgonen.

Morgontrött

Efter ett tag gav hannen upp. Han var klar för dagen. Han höll kurs precis i vår riktning och vek inte av förrän fem meter skiljde oss. Det pirrade till då en 450 kilos björn med sönderslitet öra kom så nära.

Stadig hanbjörn
Stadig hanbjörn

Hasse och jag tittade på varandra, wow 🙂

Hasse filmar
Hasse filmar

Björnungarna flyttade närmare oss. Nu var de inte många meter bort. Jag försökte mig på en selfie men fick skärpan på fel art.

Björn-selfie
Björn-selfie

Nu kom det något nytt nere vid strandkanten. En varg som kanske letade spillror efter björnarnas festmåltider.

Varg
Varg

Laxdrottningens ungar vaknade till liv. De gick ut till sin mor och bråkade.

Bråk
Bråk

En annan honbjörn kom bakom oss och rundade ut i vattnet. Mäktiga klor och ramar har de.

Björn-ramar
Björn-ramar

Honan med ungarna tröttnade på tjafset. Alla tre gick in till stranden varefter honan lägger sig på rygg. Nu förstod jag vad de ville.

Mamman håller om sina små bäbisar medan de diar
Mamman håller om sina små bäbisar medan de diar

Ännu en hona kom till fiskeplatsen. Denna var mörk med ljus haklapp. Ingen jag sett innan.

Ny bekantskap
Ny bekantskap

De flesta björnarna hade nu gått söderut efter stranden. Deras spår var lätta att se.

Björnspår
Björnspår

Vi gav oss där för lunch och vila. Sedan sadlade vi om för nya upplevelser.
En björn som jag tror är Goofys mamma hittade vi på grässlätterna. Hon hade legat där och sovit.

Goofys mamma
Goofys mamma

En stor dam med bred baklucka.

Ladugårdsdörr
Ladugårdsdörr

För att de ska sova gott på backen gräver de en grop där de placerar ändalykten.

Perfekt grop
Perfekt grop

Vi var nöjda med dagen och skulle utföra ett sista styrkeprov. Vattnet vi hade i campen hämtades 1 kilometer bort och bars sedan hem. Där användes vattenrenare.

Christopher fyller på
Christopher fyller på

Kvällen avslutades med whisky som vanligt

Mästerfiskaren i Hallo Bay
2016-08-19

Dagen började tungt. Jag var upp på natten och slog en båge. Miljontals sve attackerade mig den korta stunden. Fast jag borstade av mig precis innan jag gick tillbaka in i tältet fick jag med tusentals av odjuren. Hasse suckade lite och drog sovsäcken över huvudet.
Det var lite senare till det var ebb på morgonen nu. Vi behövde inte ha så bråttom längre. Vi måste ändå ha gått upp ungefär samma tid för min bild på denna hanne togs 07:13 och det var 3.5 kilometer bort från tältet.

Hanne med ärr på nosen och söndertuggat öra
Hanne med ärr på nosen och söndertuggat öra

Det var redan 4 björnar ute i vattnet trots att det var ett tag till ebb.
Det som intresserade mig mest just denna stund var den varg som kom bakom oss.

Canis lupus
Canis lupus

Den såg lite ängslig ut där den sprang längs stranden men rätt var det var sprang den ut mot vattnet. I djupfåran där mid river rinner ut stannade den till, högg en hundlax och vände tillbaka.

Varg som fångat lax
Varg som fångat lax

Det var inga kruseduller där inte. Björnarna verkade mest stå och vänta medan vargen sprang hemåt med sin fångst.

Duktig fiskare
Duktig fiskare

Detta var en dröm för mig. Jag hade blivit glad av att bara se varg på denna resa. Jag kunde aldrig drömma om att få se en ta en lax.
Björnarna stod fortfarande kvar och väntade på nästa fisk.

Stämningsfull morgon med björnar
Stämningsfull morgon med björnar

Det hände inte mycket mer här så vi beslöt oss att gå och se om vargens valpar eller någon förälder syntes till. På vägen dit….

Panorama över grässlätterna
Panorama över grässlätterna

Vi hittade inte på någon varg för tillfället och gick istället tillbaka till havet. För att slippa hårt motljus vadade vi över djupfåran som det i nuläget var lågt vattenstånd i. Där kunde vi se diverse björnar fiska. Till och med småbjörnar gjorde sitt.

Smash
Smash

Alla småbjörnar var inte så intresserade av att fiska. Denna hittade något skräp på stranden att leka med.

Jonglering
Jonglering

Vi spenderade en del tid där ute innan vi vadade tillbaka för att få något att äta.

Hasse vadar
Hasse vadar

På klipphyllan bort mot campen satt en örn. Vi sick-sackade oss närmare och på lagom avstånd från fotoobjektet landade en till örn alldeles bredvid. Det blev trevliga bilder på vithövdad örn.

Bald eagle x 2
Bald eagle x 2

Efter maten hade vi gott om tid till nästa lågvatten. Nu fick vi tid att fota vadarfåglar på vägen dit.

Svart roskarl, Black turnstone, Arenaria melanocephala
Svart roskarl, Black turnstone, Arenaria melanocephala

Björnarna kom och fiskade som vanligt. Drottningen över alla laxfiskare visade klass direkt med en fet silverlax.

Laxdrottning
Laxdrottning

Hennes barn, Humle och Dumle, tittade på, kanske var de mätta eller så visste de att morsan inte skulle släppa ifrån sig första fisken.
De fick i alla fall fisk av sin mor. När de inte fick det var de dryga snorungar. Sprang och mopsade sig igen mot andra honor och mamma kom till undsättning som vanlig.

Mamma försvarar
Mamma försvarar

Ungarna tar hand om fisken

Gratis mat
Gratis mat

Nu börjar det bli lite för bekvämt här och man blir bortskämd av alla upplevelser. Jag fotade inte så mycket på kvällen utan kollade mest beteenden på björnarna.
Säkert gick vi hem när ljuset började tryta och Hasse och jag tog en whisky eller två innan läggdags.

Clownen i Hallo Bay
2016-08-20

Igår hade vi björn vid campen. Den sprang bara förbi men det gäller att kolla en extra gång när man går ut för att slå en båge på morgonen.
Frukost med gröt och macka i skaplig tid innan vi gick mot grässlätterna. 06:39 mötte vi den gulligaste av alla björnar, Goofy.

En morgonpigg Goofy
En morgonpigg Goofy

Goofy rörde sig ned mot havet. Vi såg inga björnar där när vi kom men den björnen har inte helt koll på läget.
Det var fint morgonljus att fota spår i nu när solen var på väg upp.

Björnspår i sanden
Björnspår i sanden

Vi väntade ett bra tag och till slut kom den stora mörka björnhannen med jack i mungipan. Han verkade också vara på väg mot havet.

Stadig bit med mål i siktet
Stadig bit med mål i siktet

Han korsade älven och försvann söderut.

Vackert landskap
Vackert landskap

Andra björnar hade gått förbi oss på långt håll. Nu började det bli dags för lågvatten också så det blev med raska steg ned till havet.
Vi tittade på när de vanlig storfiskarna tog för sig. Goofy hade inte samma tur med fisket.
Då kan man trösta sig med lite lek. Tre stockar på rad fick duga.

Balansgång
Balansgång

Ljuset började bli väl hårt och motljus var inte att tänka på nu. Vi vadade över älvfåran igen för att kunna fortsätta fota. Jag satte ihop ett tiotal bilder på höjden till en panorama.

Pano Panorama över glaciärberget
Pano Panorama över glaciärberget

Det blev en panorama med tre stadiga björnar också.

Stadig hona och två biffiga hannar
Stadig hona och två biffiga hannar

Det var ingen bra fart på laxen men när björnarna fick vittring så jagade de.

Sushi är på menyn
Sushi är på menyn

Den stora honan fick också fisk. Skinnet är bland det nyttigaste. De börjar med huvudet och sen detta.

Fiskkläder
Fiskkläder

Vid tiotiden började björnarna dra sig tillbaka. Det var fortfarande lågvatten men kanske var det inte värt att stå där längre.

På väg
På väg

Vi gick också tillbaka till campen. En stödvila innan maten var välkommen. Medan Christopher förberedde lunchen kom en gäst. Den kände säkert lukten av mat. Den lade sig ned i backen bakom mattältet och vilade.

Räv på nära håll
Räv på nära håll

Efter lunchen tog vi en promenad upp för den kulle där räven vilade (fast längre ut). detta för att se hur det såg ut på norra sidan viken.

Panorama över norra delen
Panorama över norra delen

Dit skulle vi gå imorgon och prova lyckan. Efter en fika med kakor och choklad gick vi till havet igen. Där jagade Goofy för fullt. Som vanligt helt planlöst och utan koll.

Pinne eller fisk?
Pinne eller fisk?

Det gick som vanligt…

Vart tog den vägen?
Vart tog den vägen?

Goofy sprang långt ut och letade. Ingen annan björn hade varit så långt ut under tiden vi varit här.
På vägen tillbaka skrämdes en örn.

Inte en chans
Inte en chans

En örn har örnkoll. Något som Goofy inte har. Dock blev jag förvånad när jag såg bytet som fångats in efter en jakt.

Goofy med måsfågel
Goofy med måsfågel

Fågeln bet tillbaka och kom loss. Ny jakt på fisk inleddes istället.

Se upp alla fiskar
Se upp alla fiskar

Det gick inte så bra denna gång heller.

Hallo Bay's clown är trött
Hallo Bay’s clown är trött

Laxdrottningen fiskade för fullt till sina barn. De fick gott om mat. Vid ett tillfälle tog hon fisken och lade i en grop hon grävt.

Fiskgropen
Fiskgropen

När hon täppt igen gropen så satte hon sig på den för att markera att det var hennes.

Matstrejk
Matstrejk

Ungarna kom och skrek då de ville ha mer mat. De skrek förgäves. Här trodde jag att hon började stöta bort dem. Spännande att se imorgon.

Klockan var nu 21:30. Det var knappt något ljus eller några björnar kvar. Vi lämnade för dagen och gick nöjda till campen.
Jag kan slå vad om att det blev en whisky denna kväll också 🙂

Norra sidan i Hallo Bay
2016-08-21

Idag var det dags att gå till norra sidan. Vi hade haft sex dagar på södra sidan om “berget” där vi campade. Nu såg jag fram mot att se andra björnar och vyer.

Norra sidan fotad från “berget”

När lågvattnet kom skulle vi gå runt och ta oss norrut. Annars blir det för djupt med vadare. Det finns inget markerat utlopp där utan det är mer som en lagun som töms med tidvattnet. Längst in i lagunen finns två åar som båda kommer från glaciären.
Vi gick längs den långa raka stranden säkert 3.5 kilometer. Där svängde det brant av och runt kröken syntes en björnhanne. Han gick längs vattenkanten och det var inte en välkomstkommitté direkt.

Butter björngubbe
Butter björngubbe

Han lommade rask vidare och såg sig om ibland. Då såg vi en hona med två ungar en bra bit bort. Det blev vårt mål. Vadningen var knepig då det var mycket djupa gropar. Vi fick vända om och leta nya vägar. Honan med ungarna försvann precis upp i skogskanten när vi fick dem inom räckhåll.
Synd då detta var ett par årsungar.

Årsungar springer iväg
Årsungar springer iväg

Nästa gäng björnar såg vi lite längre ut på bortre kanten. Det var en till hona med två ungar. Dessa var fjolårsungar men inte de två bråkstakarna vi brukar se. Även dessa var svårflörtade och försvann när vi närmade oss dem.

Oroliga björnar
Oroliga björnar

Vi ville inte störa dem mer och letade oss tillbaka genom vattenlabyrinten. Än så länge var det lugnt men vattnet var på väg in. Vi letade efter fler björnar på vägen ut men det var tji.

Monica, Christopher och Lars spanar
Monica, Christopher och Lars spanar

Väl tillbaka på stranden stannade vi till vid en jätterot som spolats upp med tidvattnet. Otroliga krafter som kan få ett sånt “ankare” att lägga sig uppe på stranden.

Hasse med drivved
Hasse med drivved

När vi var tillbaka i campen blev det lång vila. Det lågvatten vi hade på eftermiddagen tidigare var nu flyttat till sen kväll. Efter diverse pyssel och mat blev det kväll och vi satte iväg efter björnar. Nu parkerade vi längs stranden för att se om det kom några björnar till rännan vid havet. Tjugo i åtta kom “fåret”. Hon hade nog nyligen vaknat för hon gäspade flera gånger.

Ett trött får
Ett trött får

Medan vi stod på stranden blockerade vi vägen för de som gick längs med. Den här skärsnäppan blev konfunderad när den inte kom förbi.

Skärsnäppa, Purple sandpiper, Calidris maritima
Skärsnäppa, Purple sandpiper, Calidris maritima

Efter ett tag kom honan med den stora ändalykten. Hon måste gräv stora gropar när hon sover…
Ofint nog stannade hon till framför oss och lade en hög på backen.

Ohyfsad björn
Ohyfsad björn

Efter det lommade hon förbi. Så där lagom sakta som en ointresserad björn kan göra.

trampdynor av rang
trampdynor av rang

Ljuset mot det mörka havet och den grå himlen var inget vidare. Vi lämnade fåret och bredrumpan där. Uppe på grässlätten var det i alla fall färg på gräset.
Vår käre vän Goofy kom efter ett tag. Han hade gått från att vara jätterädd för oss till att vara okej med att vi var där. Den här gången verkade förtroendet borta igen. Det blev en väldig fart på stackaren.

Goofy på språng
Goofy på språng

Han gick längs vattnet bort mot dalen. Vi följde inte med…
Amerikas nationalsymbol såg vi ofta. Både från lägret och då vi letade björnar. De äldre med vitt huvud är klart finast.

Adult vithövdad havsörn
Adult vithövdad havsörn

Rätt var det var kom en björnhanne springande. Ingen vi kände igen men det kan ha varit den vi såg på förmiddagen. Den verkade inte helt bekväm med människor.

Björnhanne
Björnhanne

Det rör sig mycket björn i området. På vår och försommar är det ännu mer björn här då de äter av det grova gräset som frodas. De gör också upp om partners där rejäla bataljer är vanligt förekommande. Med så mycket björn är det inte konstigt att det blir vägar här fast de har så mjuka trampdynor.

Björnväg
Björnväg

Klockan var strax nio på kvällen och ljuset var inte det bästa. Dessutom var det ingen aktivitet på björnarna här. På vägen hem hade vi turen att se en regnvåt Stenfalk.

Stenfalk, Merlin, Falco columbarius
Stenfalk, Merlin, Falco columbarius

En kvällsmacka och en whisky avslutade denna dag.

En ganska medioker dag jämfört med de andra. Jag vet, jag har blivit bortskämd.

Fullt hus i Hallo bay
2016-08-22

Jag vaknade till en grå himmel. Inte något vidare fotoljus men upplevelsen finns ju där i vilket fall. Det var inget bråttom på morgonen längre då tidvattnet vände klockan 12 på dagen. Vid tio kom vi ner till stranden för att se om björnar fiskade.
Ett par björnar var på plats. Den mörka damen med stor ändalykt fångade fisk ganska snart.

Chanslös fisk
Chanslös fisk

Hon åt det viktigaste och lämnade resten till trutarna. Sedan var hon på igen.

100% koncentration
100% koncentration

En hanne stod långt ut och fiskade. Han fick också napp ibland. I detta ljus är det bättre att fota på nära håll. Vi gick upp längs glaciärälven för att söka björn. På håll kunde vi se ett par stycken men dessa var i rörelse bortåt. Det fick bli lite fågel i stället.
De är graciösa vadarna…

Större gulbena, Greater yellowlegs, Tringa melanoleuca
Större gulbena, Greater yellowlegs, Tringa melanoleuca
Större gulbena, Greater yellowlegs, Tringa melanoleuca
Större gulbena, Greater yellowlegs, Tringa melanoleuca
Större gulbena, Greater yellowlegs, Tringa melanoleuca
Större gulbena, Greater yellowlegs, Tringa melanoleuca

Vi hade ingen större lycka med björnar här och vargarna visade sig inte heller. Det blev en promenad tillbaka till stranden istället.
På håll såg vi tre björnar komma norrifrån. Det var nog honan med ungar vi såg häromdagen. Dessa var lite försiktiga när de rörde sig i närheten men betydligt tryggare än sist.

Björnarna från norr
Björnarna från norr

De spanade in oss och hade säkert lite funderingar.

Det där mitt barn är homo sapiens
Det där mitt barn är homo sapiens

De fortsatte bortöver men gick aldrig ut och fiskade. I stället började de att göra i ordning för vila.

Gropar grävs till viloplats
Gropar grävs till viloplats
Bäst att hålla koll på de där tvåbenta
Bäst att hålla koll på de där tvåbenta

Hannen med trasiga örat strök förbi oss. Nu skulle det bästa fisket vara men det gick tungt idag.

Skitfiske
Skitfiske

Vi gav upp och vandrade längs stranden bort mot campen. Där mötte vi en trygg örn. Det kan inte ha varit mer än 8 meter mellan mig och fågeln.

Ståtlig vithövdad havsörn
Ståtlig vithövdad havsörn

I dag blev det lax till middag igen. Rökt sockeye med ris. Kul att prova sånt som man inte äter hemma.
En whisky och lite vila i tältet blev det innan vi gav oss ut på kvällstur. Tidvattnet vänder så sent nu så det blir inga långa kvällar.
Nere vid stranden låg björnarna från norr fortfarande kvar. De hade flyttat sig upp på stranden för att slippa bada.

Nyvakna björnar
Nyvakna björnar

Vi gick runt dessa och fortsatte upp efter älvens armar. Till en början var det tomt men ett tag kom björnar från alla håll. Först ut var en av laxdrottningens ungar. Den verkade nyfiken och kom riktigt nära.

Nyfiken björnunge
Nyfiken björnunge

Den vek i alla fall av strax innan och gick ner till vattnet. Mamman kom strax efter. Hon verkade hungrig och satte igång med vad hon kan bäst.

Laxarnas skräck
Laxarnas skräck

Från andra sidan närmade sig honan med ungarna från norr. Fåret kom också till denna yta.

En nalle i fårakläder
En nalle i fårakläder

Björnunge försöker fånga sig en lax.

Övning ger färdighet
Övning ger färdighet

Goofy var också med och fiskade. Det var riktigt roligt att se. Först snoddes fisk från andra björnungar sedan fångades egen lax i vattnet. Vilken härlig utveckling. Från att springa planlöst och jaga pinnar i vattnet till att käka egen fisk 🙂
Vuxna björnar fiskade och ungar fiskade. Ett tag var det nästan kaos. Den enda incidenten var när en av ungarna från norr hälsade på laxdrottningen. Honan grymtade lite så den ungen fick uppbackning av sin mor. Inget blodvite alls.

6 björnar på liten yta
6 björnar på liten yta

Totalt var det 11 björnar och fiskade inom 50 meter. 2 x honor med 2 ungar, Goofy, Goofys mamma, Fåret, hon med rumpan och en hanne i ytterkanten. Dessutom gick en mamma med årsungar förbi bakom oss.
Denna kväll var nästan för spännande. Björnarna sprang framför, bakom och på båda sidor om oss. Det var fullt hus i Hallo Bay.
Den närmaste var nog knappt 3 meter ifrån. Christopher markerade när de kom för nära men jag var beredd på slutet jag med.

Vilken upplevelse. Hur ska jag kunna toppa det här? Nu kan jag nästan lägga ner….

Vi hade en varsin whisky kvar i flaskan. det var inget att spara på. Vad det var? Jo, det var en Aberlour 12 Yo Double Cask Matured.

Sista dagen i Hallo bay
2016-08-23

Vaknade tidigt och kände mig nästan utmattad efter gårdagen med alla björnar runt benen. Jag bestämde mig redan då. Det skulle bli mitt sista möte med björnarna här i Katmai. I alla fall för denna gång.
Det var inte säkert att vi skulle bli hämtade under dagen heller så kanske skulle det bli redan till kvällen. Det berodde på om vädret blev bättre eller inte. Det vill säga att dimman skulle försvinna. Jag hade gärna varit kvar en vecka till här men Hasse och jag hade andra planer i Alaska.
Tänk om det varit fel flaska som blivit slut?

Flaskor
Flaskor

Jag stannade i campen och plockade ihop mina grejor. Nere från stranden kunde jag höra björnar vråla. Det var säkert två ungar som bråkade om att få lax.
Jag kommer att sakna detta ställe. Christopher har ordnat det bra för oss. Fina tält var det också. 2 personer i ett stort fyramanstält.

Hilleberg Keron 4 GT
Hilleberg Keron 4 GT

Dessutom hade vi ett dass. På dasset var det en hink man kunde klä med en komposterbar påse. Efter nummer 2 fick man gräva ned påsen en bit bakom dasset.

Trekker
Trekker

Dasset fungerade som dusch också. Ut med hinken och upp med en dusch-påse. Rinnande svalt saltvatten gjorde underverk på en lortig kropp.

Gänget var borta en stund innan de kom tillbaka. Christopher ringde sen på sin satelittelefon och fick bekräftat att vi skulle bli hämtade. Det skulle ta 4 timmar extra innan de kunde komma då det inte gått att flyga på 3 dagar från Kodiak.
Vi hade gott om tid att packa ihop oss själva och alla prylar.

En sista stund i det som är kvar av campen
En sista stund i det som är kvar av campen
I väntan på hämtning
I väntan på hämtning

Planet som skulle hämta Hasse, Monica, Pär och Lars kom först. Vi hjälpte åt att lasta det. Under tiden kom det andra planet.

Det var tragiskt att lämna denna underbara plats men jag ska försöka ta mig tillbaka hit eller någon liknande plats.
Flyget hem var skakigare än när vi åkte ut. När vi nådde Kodiak så trodde jag att jag skulle börja må illa men det lugnade ner sig.
På Kodiak såg jag samhällen dit man bara kunde flyga eller åka båt. Piloten berättade att han aldrig såg några människor där förutom när barn skulle hämtas för skolprov. Detta är tydligen obligatoriskt för barn som har hemundervisning.

Homesteaders
Homesteaders

Efter en bra landning på sjöflygplatsen var det bara att packa ihop grejorna och byta om. Plan nummer två kom lite senare. Vi fick skjuts tillbaka till motellet. Nu väntade en snabb dusch och mat.
Vi gick tillsammans och käkade på Henry’s. Jag valde en hamburgare som hade namnet Klondike och en god öl till detta.

Klondike burger
Klondike burger

Klockan var typ 22 när vi kom tillbaka efter någon mer öl och efterrätt. Vi pysslade med kameror och bilder efter detta. Datorn blev också använd när internet fanns. Somnade skönt snart efter jag lagt ned huvudet.

En vecka till i Alaska
2016-08-24

Vi startade dagen med att gå till McDonalds för frukost. De har ganska bra frukost hemma. I USA är det inte bra på långa vägar. Yoghurt med massor av socker i och en liten ynklig macka som inte heller var direkt rik på näring.
Det blev en del shopping på Big Ray’s. Jag köpte Levis för 325 kronor och någon t-shirt. Middag blev det på Henry’s igen. Hasse var nyttig och tog en sallad. Jag tog en Klondike-burgare igen. Öl drack vi båda två 🙂

Påfyllning
Påfyllning

Vi kollade runt i “city” och tog en fika innan vi packade ihop oss för frakt ut till den lilla flygplatsen. Där sa vi hej då till Lars som skulle åka en timme senare.

Hasse och Lars
Hasse och Lars

Propellerplanet tog oss till Anchorage. Där hämtade vi bilen och tog oss till hotellet. Hasse hade boka ett riktigt fint hotell nära flygplatsen. Varsin 160 cm säng och ett relaxrum med soffa. Fint men vi skulle inte vara där mer än under natten. Vi åkte direkt till Cabela’s för att proviantera.

Cabela's
Cabela’s

Denna jätteaffär med allt för uteliv, fiske och jakt fick XXL hemma att se ut som Pressbyrån på tågstationen.
Det blev mat i baren på hotellet och en öl. Sov som en gris efter detta.

216-08-25
Idag skulle vi åka ner till Seward. Där hade vi boende i tre nätter. Vägen dit ska vara riktigt fin men vi hade survädret med oss. Vi fick i alla fall en skymt av vitvalarna i Cook Inlet på vägen ned och längst in i viken såg vi en älgtjur stå och beta i vattnet. Tyvärr på alldeles för långt håll.
Där vi tänkt spendera större delen av dagen åkte vi mer eller mindre bara förbi. Med en annan himmel hade det kunnat bli bra landskapsbilder. Det var mycket berg när vi svängt av söderut.

Chaufförsbyte och kort paus
Chaufförsbyte och kort paus

Nästa stop blev på ett ställe som andas natur, Moose Pass. Det låter som att det springer älgar kors och tvärs men namnet kommer från att en postiljon blev försenad av en älg som stod i vägen för slädhundseckipaget för länge sedan.

Moose Pass
Moose Pass

Jag köpte en chokladbit och en cola light på den lilla affären.
Nu hade vi bara ca 3-4 mil kvar till Seward. Vi började bli hungriga och åkte in till byn på en gång. Det mesta ligger vid hamnen. Affärer blandat med företag som kör turbåtar.

Hamngatan i Seward
Hamngatan i Seward

Vi handlade mat och frukost och begav oss mot boendet. På vintern bor där ofta såna som kör hundspann. Boendet ägs av dubble Iditarod-mästarna Mitch och Dallas Seavey. Far och son har alltså vunnit två varsina race. Detta är nog det tuffaste loppet som går att köra då det blir tält efter vägen.
Skogen runt boendet var knepig. Vi har vitmossa och lavar hängandes i träden. Här var det grön mossa lite här och var.

Mossa i klumpar
Mossa i klumpar

Vi tog sedan en tur upp till Exit glacier för att kolla hur det såg ut. Att få se en svartbjörn kändes främmande.

Hasse poserar vid Exit Glacier
Hasse poserar vid Exit Glacier

För hundra år sedan nådde glaciären ända ned i dalen. Den smälter fort nu.

Panorama över Exit Creek
Panorama över Exit Creek

Vi åkte hem och smakade på någon öl. Alaskan Amber var en riktigt trevlig en. Sedan blev det kamerapyssel och läggdags. Vi skulle upp tidigt.

2016-08-26
Anledningen med Seward var att vi bokat två kryssningar här. Small Group Whale Watching, Wildlife, & Glacier Tours into the Kenai Fjords National Park hade vi att se fram mot. Vi hoppades på hoppande knölvalar, fiskande havsörnar, en och annan späckhuggare, lunnefåglar etc.
Vi hade bra väder när vi lämnade Seward. Detta kunde bli riktigt bra. På vägen ut såg vi några havsuttrar som kaptenen körde förbi.

Resurrection Bay
Resurrection Bay

Vi åkte ut genom Resurrection bay och in i Aialik bay. Där stannade vi först till vid ett gäng lunnefåglar. Vi fick 20 sekunder att fota dessa i fel ljus innan vi åkte vidare. Nästa stopp blev en grupp knubbsälar.

Knubbsäl, Harbour seal, Phoca vitulina
Knubbsäl, Harbour seal, Phoca vitulina

Det som skepparen verkade mest stolt över och trodde alla ville se var glaciärer. Kenai national parks består av 70 procent is. Alla glaciärer kommer från Harding Icefield (40 stycken) och ytan är över 2800 kvadratkilometer. Isfältet får ca 10 meter snö per år.
Vi stannade till vid Holgate Glacier som är 200 meter hög. Det knakade i isen och rasade en del. Inga större ras dock.

Holgate Glacier
Holgate Glacier

Här fick vi också den lunch som utlovats i form av smörgås, chips och läsk.
På väg från glaciären fick vi anrop om en val som synts längre ut. Vi åkte dit och fick se en ryggfena och delar av stjärtfenan några gånger.

Knölval
Knölval

Detta var inte vad vi hoppats på. Knölvalar hade vi sett mycket bättre tidigare. Många till antalet dessutom.

Där knölvalen simmade fanns några lunnefåglar också. Nu var ljuset i rätt riktning.

Hornlunne, Horned puffin, Fratercula corniculata
Hornlunne, Horned puffin, Fratercula corniculata

En annan lunnefågel än vad jag sett tidigare. Det ska finnas tofslunne här med men dessa såg vi inte skymten av.

Vi åkte därefter till ett ställe där lunnefåglar brukar hålla till men det var bara någon enstaka på plats. Ingen som ville posera direkt.
Sjölejon hade kravlat upp på klippor i närheten. Otroligt att de tar sig upp.

Stellers sjölejon, Steller sea lion, Eumetopias jubatus
Stellers sjölejon, Steller sea lion, Eumetopias jubatus
Stellers sjölejon, Steller sea lion, Eumetopias jubatus
Stellers sjölejon, Steller sea lion, Eumetopias jubatus

Vi pratade lite med kaptenen och bad honom stanna till vid havsuttrar på vägen in. Han gjorde några tappra försök men saknade känsla för feeling. Oftast kom vi i fel ljus.

Havsutter, Sea otter, Enhydra lutris
Havsutter, Sea otter, Enhydra lutris
Havsutter, Sea otter, Enhydra lutris
Havsutter, Sea otter, Enhydra lutris

Detta är en stor utter som kan bli 150 cm med svansen och väga upp mot 45 kilo. Vår utter kan bli lika lång men väger bara en tredjedel.

Vi hade förväntat oss mycket mer av dessa 9 timmar. Det blev mest båtåkande. Därför beslöt vi oss för att hoppa av morgondagens tur.
Vi tillbringade kvällen med att fundera på aktivitet för morgondagen. Det blev nog någon öl också….

2016-08-27
Denna morgon gick vi upp ännu tidigare. I första ljuset skulle vi åka vägen till Homer på andra sidan halvön. Mitt på där bergen slätas ut hade vi fått tips om att det var möjligt att se älg. Likaså fanns det chans på älg utan för Homer. Utter och havsörn skulle det finnas gott om vid Homer Spit också.
Om inte annat skulle det bli kul att se ställen som Moose Pass, Cooper Landing, Soldotna och Homer.
Nu hade vi kommit så långt att det börjat plana ut. Skogen eller marken med de konstiga granarna såg väldigt spöklik ut i dimman.

Spöklikt
Spöklikt

Rätt vad det var när vi åkte så ser vi både en ko och en kalv. En snabb parkering och vi smyger efter in i skogen med kameror i högsta hugg. Både Hasse och jag var så ivriga att vi glömt björnsprayen i bilen. Tyvärr hittade vi inte på dessa älgar något mer.

I Soldotna stannade vi till på “Ica”. Där käkade vi en macka på cafeterian och spanade in affären efteråt. De hade allt från Levis (325 kronor) till en uppsjö med vapen.

Vapenavdelningen på "Ica"
Vapenavdelningen på “Ica”

Tanken fylldes i bilen och jag räknade ut att bensinen kostade 6,25 per liter. Inte konstigt att de har råd att åka i jättebilar.
På en rastplats påmindes vi om att Alaska är kargt och vilt.

Vy över väglöst Alaska
Vy över väglöst Alaska

Vi for vidare ner till Homer Spit och letade utter och havsörn. Den koloni med 30 uttrar hittade vi aldrig men vid hamnen låg en sköning och vilade. Den var inte ett dugg rädd för oss fast det skiljde bara någon meter ibland. Den gled mot oss.

Havsutter, Sea otter, Enhydra lutris
Havsutter, Sea otter, Enhydra lutris

Havsörnar såg vi ett gäng men långt ifrån så många som det sas vara här. I en mobilmast hade ett par ett bo. En unge var just flygfärdig men flög inga längre sträckor. En förälder vakade över ungen när vi sakta gick fram och tog porträttbilder.

Vithövdad havsörn, Bald eagle, Haliaeetus leucocephalus
Vithövdad havsörn, Bald eagle, Haliaeetus leucocephalus

Efter ett tag åkte vi bort och spanade in området vid flygplatsen. Där fanns ett naturområde vid sidan om där vi hoppades få se en älg. Även runt själva flygplatsen skulle de stryka.

Flygplatsen i Homer
Flygplatsen i Homer

Vi åkte mellan Homer, Homer Spit och flygplatsen många gånger. Sista gången stannade vi länge på området vid flyget men utan lycka. En grå lavskrika fick vi se i alla fall.

Grå lavskrika, Gray jay, Perisoreus canadensis
Grå lavskrika, Gray jay, Perisoreus canadensis

Vi åkte mot Kachemak Bay och kollade läget men såg inget roligt att fota där. En sista check vid flygplatsen blev det innan vi gav upp. Nu var det 30 mil tillbaka till boendet.
Resan tillbaka gick bra i mörkret. Vi var slitna båda två men tog oss hem.

2016-08-28
Detta var resans “reservdag”. Här skulle vi åka på tips vi fått under resans gång. Det stora målet var en våtmark med vadarfåglar kommande morgon. Vi skulle sova i bilen och vakna upp i morgonljus och fota där. Vi åkte och letade älg efter vägen men det var ingen större lycka med dessa. Det var fin utsikt i alla fall.

Utsikt
Utsikt

Varenda äng skannades av och vi hoppades få se någon älg. Sjöfåglar var ett annat alternativ men de såg vi heller inte några. En lom simmade i denna sjö men mitt i och utom räckhåll.

Tomma sjöar
Tomma sjöar

Vi misströstade något men utsikten kunde vi inte klaga på.

Typ av skog i Alaska
Typ av skog i Alaska

Längst in i Turnagain arms stannade vi och tankade. Efter att ha frågat runt lite fick vi tips om älgar vid byn Alyaska någon kilometer upp i dalen. Det visade sig vara en skidort med en del värstinghus. Vi stannade till på parkeringen till liften och fikade.

Hasse glassar
Hasse glassar

Här och var såg vi havsörn men det var vi mätta på. När vi passerade platsen där vitvalarna varit var det rejält lågvatten. Det skulle ta minst 6 timmar innan det var bra igen. Platsen för vadarna visade sig vara tom förutom ett antal änder. Nu var det illa. Vi beslöt oss för att åka till Anchorage och leta på ett hotel. Därefter blev det en sväng på en pub i närheten.
Det var en öl kvar när vi kom fram. Den fick jag ta sa Hasse 🙂
Under en shoppingrunda hade jag hittat den lax som Christopher bjöd på också.

Bärs och indianlax
Bärs och indianlax


2016-08-29

Sista dagen i Alaska. Vi käkade frukost på hotellet och packade ihop. Det blev besök på både Big Ray’s och Cablea’s igen. Inget köpt denna gång. Bilen lämnades tillbaka och vi checkade in på flygplatsen. En god sallad hann vi med där innan planet taxade in.

Iceland Air
Iceland Air

Allt som allt så är jag supernöjd med denna resa. Björnarna i Hallo Bay lär jag sent glömma. Del 2 var inte så tokig den heller men bilder blev det få.

Hasse var också nöjd och skäggig
Hasse var också nöjd och skäggig


2016-08-30

Här hade vi förlorat de 10 timmar vi vann när vi åkte bakåt i tidszonerna. Åtminstone 8 av dem så länge. Det hade nu blivit tisdag helt plötsligt
Flygresan gick bra. Jag kollade på någon film och sträckte på mig vid behov. Vi hade plats vid vingen och där var det inte trångt.

Sträckta ben
Sträckta ben

Efter ett antal timmar kom vi äntligen tillbaka till Reykjavik.

Dags för landning på ön
Dags för landning på ön

Frukost på flygplatsen och sedan raka rör till nästa flyg. Vid ett-tiden landade vi på Arlanda och hade alla väskor med oss. Bilen fanns kvar på flygplatsen och jag fick äran att köra hem.

Tack Hasse för en trevlig resa. Tack också Christopher, Lars, Monica och Pär. Vi har delat en härlig tid ihop. Kanske ses vi igen någonstans.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.