Många djur har ungar nu och måste kämpa för att se dem växa upp. Under kvällens övning hade jag hoppats se slagugglan mata sina ungar. Tyvärr varken såg eller hörde jag någon uggla denna kväll. Kan den ha varit skendräktig när den låg i boet?
Något jag däremot hörde var spillkråkan. Spillkråkan låter lite som en sparv/duvhök men inte lika distinkt.
Efter ett tags ropande kunde jag se var den landade. Där satt mor spillkråka och knackade på “dörren”. Munnen var full av larver åt de hungriga små barnen.

Efter ett tag tittar två tiggande mindre näbbar ut ur bohålan. Det går fort för dem att svälja larverna och mamman får genast ut och leta upp mer mat.

Ett par kortare regnskurar senare lämnar jag spillkråkorna och börjar leta efter ugglorna. Letandet består mest i att lyssna.
Morkullans grymtande hör jag flertalet gånger. Till slut tröttnar jag och lyfter kameran från stativet för ett kort. Det är långt håll men fågeln går i alla fall att urskilja.

Klockan närmar sig nio och jag börjar dra mig tillbaka till bilen. Här ute är jag uppskattad av myggen och de kalasar friskt. Jag träffar på en dam som också har problem med myggen. Hon biter sig på ryggen flera gånger för att bli av med klådan. Jag missade att slå av serietagningen så helt plötsligt flyttade hon fokus mot mig. Jag ville inte störa och smet snabbt iväg.