Vitryggen

Jag brukar ta någon vända varje vår och titta efter någon av vitryggarna som håller till vid Dalälven. Förra året hann jag bara se skymten av en på ett av ställena och det andra såg eller hörde jag ingen alls. Idag var Patrik och jag ut med kameror, fika och korv att grilla i finvädret.

Det tog inte lång tid innan vi hörde ett trummande på avstånd. Den korta trumningen skvallrade om att det var större hackspett som höll på. Dessa hörde vi i parti och minut. Till slut kom den där längre trumningen. Det var några hundra meter bort i skogen men vi provade att gå dit. När vi kommit halvvägs tystnade den. En spillkråka hördes då från den plats vi lämnat. Vi chansade på att stå kvar. Inget hände så det fick bli en smörgås.

Fikapaus
Fikapaus

Någon macka och lite skitsnack senare hörde vi vitryggen igen. Denna gången något närmare. Vi hittade den till slut högt upp i en asp trummandes på en avbruten torr pinne.

Vitryggig hackspett, White-backed Woodpecker, Dendrocopos leucotos
Vitryggig hackspett, White-backed Woodpecker, Dendrocopos leucotos

Det blev några bilder trots avstånd och vinkel. Den mesta tiden spanade jag I kikare. Hoppet fanns ju att den skulle sätta sig lite längre ner men efter ett tag försvann den för att inte höras mer den dagen. Vi letade småfåglar men det gick tungt. Blåmesen är ju iofs liten och söt med.

Blåmes, Blue Tit, Parus caeruleus
Blåmes, Blue Tit, Parus caeruleus

Det bliv grillning av chorizo I ett strålande väder innan vi packade ihop för dagen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *