Efter att ha varit ute med Ozzy på ett par längre promenader var det dags att kolla av den lilla världen igen. Med hund så går det inte lika bra att stanna till och fota. Det är inte så uppskattat att stå stilla 🙂
Blommorna skrumpnar ihop och fjärilarna börjar se slitna ut. Det känns som sommaren är över för denna gång. Jag är i och för sig mer för våren och försommaren än högsommaren men alla årstider har sin ljuspunkt.
Gunsan och jag gick en skogsväg vi använt oss av förrut men gjorde flertalet uppstickare i skogen.
Skogsgräsfjärilar finns det i massor. Någon blåvinge här och där går också att se.

Till slut hittade jag något trevligare, en guldvingehane.

Något jag såg flertalet av för någon vecka sedan fanns det bara någon enstaka kvar av. En ganska mäktig pärlemofjäril, också en hane.

På lördag ska jag ut och leta orkidéer igen. Hur det slutar får vi se men jag hoppas på att få se något nytt.